-
jag tänker på hur snabbt du fick mig att falla. jag tänker på hur bra du får mig att må genom att bara le mot mig, genom att du bara är i min närhet. du och jag blev vi så snabbt, jag har aldrig kännt såhär förut, det var som att vi smälte ihop till ett, ett alldeles magiskt och perfekt ett. allt känns så rätt och så självklart med dig.
jag är knappt blyg eller rädd för någonting alls. men på något sätt så är du min största rädsla samtidigt som du är min största lycka och de gör mig så förvirrad, så nollställd. jag vet ingenting just nu. du vet att jag behöver dig, du vet att jag vill vara med dig, du vet att du får mig att må på ett sätt ingen annan kan få mig att må. och jag vet att det är egoistiskt av mig att be dig om det här, men jag behöver tid. du måste förstå att jag behöver tid. jag vill så de gör ont i hela mig men jag kan bara inte nu, jag måste få tid.
du är så underbar, den enda jag vill ha! och hur mycke jag än försöker förstå så kan jag inte fatta varför du kämpar på och vill vara med mig, jag förtjänar inte dig. och att ens be dig om detta får mig att må piss, känna mig som världens sämsta. men jag måste göra detta för mig själv hur egoistisk det än är.
jag gillar dig, de vet du! men gillar dig så mycke mer än vad du tror, du har inte en aning om hur mycket, för de går inte riktigt att sätta ord på det. för du har sätt mig, på djupet och du vill ändå stanna vid mig. på samma sätt som jag vill stanna vid dig. jag vill dela allt med dig. allt de bra och allt de dåliga. du får mig att känna mig lyckligare än jag visste att jag kunde må. så ge mig bara lite tid min underbara, för du vet hur mycket allt detta betyder för mig.
